Nu sitter vi på hotell rummen och enbart väntar på att tiden ska gå. Orkanen märker man knappt av - det blåser lite men det är inte mer än en vanlig typisk "blåsig dag". Så faran är över. Dock så vet vi inget alls om hur det kommer att bli med våra flyg. En del av oss skulle åka redan idag men de fick, självklart, inte göra detta i och med orkanen. Vi ska förhoppningsvis få reda på mer klockan åtta ikväll. Utanför hotell fönstret verkar det som att de har pickup möte för de för ett väldigt liv, tror att de håller på att lasta på några maskiner som sedan ska till de som har blivit utan ström... Vad vet jag...?
Maten här är inte den bästa - sallad går att få, den är det faktiskt inget fel på förutom att kycklingen är stekt i väldigt mycket fett och dressingen också är fet - haha... Man vill ju inte gå upp en väldig massa kilo för att man valde att lära sig engelska och se en annan kultur.
Jag tänkte att jag ska gå in på flygbolagets hemsida och se vad jag själv kan hitta för information. Det är inte helt enkelt att hålla humöret uppe då man är fruktansvärt irriterad över situationen och vill bara komma iväg! Man försöker lugna ner sig men tanken på att vi kanske kommer att behöva vara här hela dagen imorgon också känns fruktansvärt!
I och med stormen igår kväll och inatt så blev heltäckningsmattan alldeles blöt, det gör att just nu när det håller på att torka så luktar det något så fruktansvärt! Alla kläder stinker och man vill inget hellre än att duscha av sig stanken - dock så går ju inte detta då det är kläderna och inte en själv som stinker. Damp...
